Journal
En blogg av och med Anders Westgardh

Genom Nairobi i bygghjälm och gummistövlar

Dag 2: fredag 8 februari

Det är konstigt att man kan vakna i Kenya och ändå omedelbart veta var man befinner sig. Men så var det. In i duschen där solen ännu inte hunnit skapa varmvatten. Vi går genom trädgården till frukost på altanen. Omelett med toast och prima kaffe. Det är sommar på södra halvklotet och dagen stiger snabbt. När Ulf och Rasima kommer är det redan långt över tjugo grader.

Vi hoppar in i bilen. Vi ska träffa en arkitekt som ska visa oss runt på bygget av Leadership Centre – ett hotellkonferensprojekt precis på gränsen där staden slutar och bushen börjar. Man kan se elefanter och giraffer på andra sidan motorvägen. Kompisarna på White i Göteborg har ritat tillsammans med Beshir och hans arkitektkollegor i Nairobi. Vi går runt i gummistövlar och bygghjälm. Projektet är försenat på grund av on/off-finansiering, men det går framåt och ska invigas framåt jul, gissar Beshir.

När vi ändå är den änden av stan styr vi iväg för lunch på Tamambo. Får ett skönt skuggigt bord i den vackra trädgården och inleder med varsin dawa, klassisk kenyansk kocktail på vodka, limejuice och honung. Namnet betyder medicin på swahili. Jag blir genast en bättre människa. Äter hamburgare och njuter av känslan när den östafrikanska värmen driver göteborgskylan ur kroppen. Nairobi är ändå svalt, med sina drygt 2000 meter över havet.

U&R drar tillbaka in till stan. Vi stannar kvar i Karen, en vidsträckt och behaglig stadsdel där många europeer trivs och har råd att bo. Citys intensiva puls är långt borta. Namnet kommer från Karen Blixen, den danska författarinnan som odlade kaffe och skrev böcker vid foten av Ngong Hills. Vi tar en tur till hennes gamla hem och blir rundvisade av den unge guiden Washington. Kåken är inte särskilt stor men känslan är mäktig. Historiens vingslag, utan tvekan. Och där står hennes gamla skrivmaskin.

 

Tillbaka ut på ägorna hittar jag en bänk i skuggan av ett träd. Där hade jag kunnat stanna kvar.

Vägen tillbaka till Hob House går inte fort. Trafiken står bitvis helt stilla. Vi sitter fascinerade och tittar ut på den rullande film som är Nairobis gatuliv, med försäljning av allt från mangofrukt till gravstenar, från korgar till navkapslar. Med ovana svenska ögon kan mycket se torftigt ut, men entreprenörskänslan är påtaglig i varje gathörn.

En dusch och en stund på rygg, sen är man pigg igen och snart sitter vi på About Thyme för middag med U&R. Tyvärr är alla bord tagna i den magiska terrassträdgården, men maten är god och sällskapet världsklass. Och vi fick portvin till dessert. Lång dags färd mot natt.