Journal
En blogg av och med Anders Westgardh

Den resonerande masken stiger över Bron

Jaha, så var det slut med ”Bron” för den här säsongen.
Bortsett från att min gode vän Dag Malmberg tvingades ligga och dö med avhuggen
hand i avsnitt efter avsnitt tycker jag nog att det var bästa säsongen hittills.
Dock har jag fortfarande problem med den där löjliga signaturmelodin, som mest
känns tillkämpat pretentiös och hipstrigt uppnäst.

Värst av allt är att man inte hör vad fanskapet sjunger. Jag
har verkligen försökt att lyssna på texten, men det blir bara rappakalja. Detta
är vad jag hör:

Echo starters a crossing room

Trembling noises that come to soon

Special moon in which seems to hear

Resonating a mask of fear

Hollow talk in a hollow girl

Forcing out from a mood of pain

No sadder was good, no sadder was near

Shadow rises and you are here

And every fin goes back to the beginning

Alla som kan engelska inser att det är nonsens, om än i
finare skepnad. För den som inte är lika språkkunnig har jag låtit Google
Translate översätta det som jag tycker mig höra. Då blev det så här:

Eko förrätter en korsning rum

Darrande ljud som kommer att snart

Special månen som verkar höra

Resonans en mask av rädsla

Hollow prata i en ihålig flicka

Att tvinga ut från en stämning av smärta

Ingen sorgligare var bra, ingen sorgligare var nära

Shadow stiger och du är här

Och varje fena går tillbaka till början

Jaha, ja. Och varje fena går tillbaka till början… Vi går
dock vidare till sångens faktiska text, så som den finns utskriven på olika
text-sajter på nätet. Så här lyder den:

Echoes start as a cross in you,

Trembling noises that come too soon.

Spatial movement which seems to you,

Resonating your mask or feud.

Hollow talking and hollow girl,

Force it up from the root of pain.

Never said it was good, never said it was near,

Shadow rises and you are here.

And everything goes back to the beginning.

Och därefter tar vi en ny sväng med Google Translate. Åh, så
bra det går! Here we go:

Echoes börjar som ett kors i dig

Darrande ljud som kommer för tidigt

Spatial rörelse som verkar för dig

Resonerande masken eller fejd

Hollow prata och ihåliga flicka

Tvinga den upp från roten av smärta

Aldrig sa att det var bra, aldrig sagt det var nära

Shadow stiger och du är här

Och allt går tillbaka till början

Spatial rörelse, resonerande masken eller fejd… Så poetiskt,
så konstnärligt obegripligt. Nej, detta håller inte, och man behöver inte ens
lämna Danmark för att kunna verbalisera sanningen.

Kejsaren är nämligen naken. Jag tycker till och med att det framgår av bilden på artisterna ifråga.